iki utopia

Tisdag:

Jag och Maria åkte alltså upp till Stockholm för att träffa en massa folk, sitta i en panel på Rosenbad och för att göra så mkt PR för Utopia som vi kunde!

Första mötet blev med Ann-Charlotte Brobjer. Hon har startat upp dans gruppen; På egna ben, och har alltså jobbat med detta i 18 år och gjort 300 föreställningar.

Vi hade ett bra möte där vi utbytte tankar och erfarenheter. Dock hade vi sagt att vi skulle ses på det fantastiska cafet Hermans men som ni ser på bilden under så var det lika tillgängligt som ett mullvadshål. KASST!





Det blev istället en fika på Chokladfabriken. Och chokladfabriken i Sthlm är inte alls likt chokladfabriken i Malmö, tråkigt men sant.Regnet öste ner hela tiden så det blev lite office arbete på fiket.



På kvällen så fick jag turen att få delta i en dans träning med dansgruppen Paragon.
De har en egen utvecklad stil, är sjukt proffsiga och jag kände mig hedrad hela kvällen!
Detta är verkligen en grupp jag hoppas jag får se mkt mer av i framtiden. Jag hoppas även att vi kan få ihop något utbyte mellan Utopia och Paragon!

Onsdag:

Idag skulle jag och Maria vara lite seriösa och fick för oss att åka till Nordiska Museet för att titta på en utställning som heter Underbarn och beskrivs såhär;

Den internationellt välkända fotografen Mary Ellen Mark uppmärksammas på Nordiska museet i höst med utställningen Underbarn. Fotografierna skildrar vardagslivet för ett antal handikappade barn på två specialskolor i Reykjavik på Island. Utställningen fick ett starkt gensvar i isländska medier och blev en publiksuccé.

Och detta blev verkligen en historia för sig!
När vi kommer dit så är hela byggnaden omringad av grusväg, och det ösregnar.
Resultatet av detta var att jag och Sussie såg ut som en grävmaskin när vi väl hade hittat ingången för rullstolar, som såklart var en bakväg.



När vi väl blev insläppta så frågade guiden Maria en massa och ignorerade mig totalt. Hon antog kanske att jag inte kunde tala. Sen avslutade hon med att säga att vi bara behövde betala för en person. Maria är ju uppenbarligen min personliga assistent för jag har vl inga kompisar och framförallt inga arbetskamrater! Det kändes väldigt välkomnande och jag blev väldigt peppad!

Sen när vi väl kom upp till utställningen så var den HEMSK!
Vi stannade i kanske 20 minuter sen sprang vi ut! Personer som framställer andra människor som objekt eller hjälplösa små "söta" saker kan jag inte med. Jag vet inte vilket sekel denna kvinna kommer ifrån eller hur hon har tänkt men vi tänker oerhört olika. Jag önskar att jag fick göra en liknande utställning med henne så hon kanske fick lite perspektiv.
Tex; Här ligger Mary Ellen Mark, hon är snorig men alltid glad om man ler snällt mot henne.
GAAAAAAAH!

Sen iaf så bar det av till Rosenbad!


Det har blivit lite av en grej att fota från toaletterna så här är en bild från en av Rosenbads otillgängliga små toaletter.



Här hade vi ett möte om delaktighet och kultur. Jag satt med i en panel och berättade om Utopia och det gick bra  om jag själv får säga. Vi pratade om delaktighet för ungdomar i kulturen, genus och jämnställdhet.
Och det är väl just sånna här saker som ska kunna förändra, dock är vi inte där riktigt än.
Delaktighet för tex ungdomar med funktionshinder är fortfarande inget att vara stolt över.Inte heller jämnställdhet man/kvinna men vi är nog påväg mot rätt håll hoppas jag innerligt!



I maktens korridorer finns det bara hängare för långa personer..

Resan till Sthlm var mkt givande på alla de sätt.
Allting måste ju inte vara positivt för att det sa vara bra och jag kan ju vara ganska bitter och kritisk när det gäller saker jag brinner för, men annars är det bara snack och ingen verkstad!!

Adjö!